Sannah

Imorse var det älskling som låg kvar i sängen medans jag var tvungen att stiga upp tidigt. Känndes ruggigt konstigt att det var jag som stod där färdigklädd, och pussade älskling hejdå. Är så van vi att det alltid är tvärtom.
Bonisen var inte alls glad, hon ville mer än gärna följa med mig och jag fick mota henne i dörren, puttan in hennes huvud ett tjugotal gånger innan jag tilslut lyckades stänga dörren och traska iväg i mörkret.

Var helt slut när jag kom hem från jobbet idag, förstår inte vad det är med mig. hur tidigt jag än lägger mig känner jag mig aldrig helt utvilad vilket är hur jobbigt som helst. Men det är väl den där nedrans förkyldningen som fortfarande spökar.

Ska nog jobba på Gläntan på torsdag också, iallafall som det ser ut nu!